Mina medryttarhästar genom tiderna:
1. Mia. En gullig liten shettis som jag red i typ ett halvår. Jag var egentligen för lång men jag vägde rätt lite då så det gick. Ponnyn var allmänt dryg och lyssnade inte på nån. Ville knappt hoppa och i dressyren kunde hon bli helt ur fokus. Men hon var väldigt charmig och hade sina stunder då hon var väldigt rolig! Slutade för att jag blev alldelles för lång.
2. Pajazzo. Världens snällaste ponny! Vet inte hur mycket galna grejer vi har gjort. Äkta mysponny som alltid vill göra sitt bästa. Har utvecklats jättemycket tack vare honom och blivit mer trygg i mig själv, både som ryttare och person. En ponny som man helt spontant kunde rida ut barbacka på och hoppa lite stockar och han har inte ens en tanke på några hyss! Ända minus var att han lätt hängde sig i handen i dressyren ;) slutade eftersom att han var foderponny och skulle hem till sin ägare. Vet att du läser det här Felicia och jag vill bara säga TACK för att jag har fått rida och umgås med denna otroliga ponny!
3. Pikkan. En vit c-ponny med mycket bus. Väldigt pigg och framåt och testar lite. Sjuukt stark ute och lite tittig i hoppningen. Jag minns att det var mindre roligt vissa gånger, tex när han la mig i en oxer.. Aj! Men sjukligt fin i dressyren. Stadig hand och lagom skänkel så gick han i en fin form och jag kunde koncentrera mig på annat. Fick dock sluta för att jag och ägaren inte riktigt kom överens, för att uttrycka det milt ;)
Den där första, shettisen påminner om "min" lilla galning jag har nu! Fast han är shettis/knabstrupper så han är lite större än en ren shettis! Men hur du beskrev är exakt som denna bråkiga kille... Haha!
Det var bara kul att du ville va medryttare! ;D
Emma:Mia hoppar ju vist!
Och hon är ju fin i dressyren, och hon lyssnade på mig.
Vart finns pajaz nu?
Var själv medryttare på honom för snart 5 år sen & inte lyckats hitta honom igen sen han flyttade för ett tags sen igen.